Vilken betalningstid gäller mellan företag?
Enligt 2 a § räntelagen (1975:635) ska en fordran på varor eller tjänster mellan näringsidkare betalas inom 30 dagar efter att säljaren har krävt betalning. En faktura räknas i praktiken som ett sådant krav. Parterna kan komma överens om en längre betalningstid, men säljaren måste då uttryckligen ha godkänt det.
Reglerna har gällt sedan 16 mars 2013. Den statliga utredningen föreslog då 60 dagar, men regeringen valde 30 dagar eftersom en längre tid riskerade att bli den normala. Betalningsvillkoren bör därför stå tydligt redan i offerten, så att båda parter vet vad som gäller.
Från vilken dag löper dröjsmålsräntan?
Står det en fast förfallodag på fakturan börjar räntan löpa från den dagen om betalningen uteblir (3 §). Saknas förfallodag löper räntan från 30 dagar efter att fakturan skickades (4 §). Mellan företag behöver fakturan inte upplysa om att utebliven betalning ger ränta.
Ett avtalsvillkor som utesluter dröjsmålsränta enligt 3 eller 4 § saknar verkan mot säljaren när det gäller varor eller tjänster mellan näringsidkare (4 a §). Räntan kan alltså inte avtalas bort i förväg.
Räntelagen reglerar också en kontrollperiod. Köparen får enligt 2 b § dröja med betalningen i upp till 30 dagar efter att varan eller tjänsten mottagits, för att kontrollera att den stämmer med avtalet, om inte säljaren uttryckligen godkänt en längre tid. Dröjsmålsränta ska senast betalas från dagen då ansökan om betalningsföreläggande eller stämning delgetts (4 §).
Hur hög är dröjsmålsräntan 2026?
Dröjsmålsräntan är enligt 6 § räntelagen referensräntan plus 8 procentenheter. Riksbanken fastställer referensräntan inför varje kalenderhalvår, med ändringar som kan träda i kraft den 1 januari och den 1 juli. Nivån följer Riksbankens styrränta.
| Period | Referensränta | Tillägg | Dröjsmålsränta per år |
|---|---|---|---|
| 1 jan–30 jun 2025 | 3,00 % | 8 procentenheter | 11,00 % |
| 1 jul–31 dec 2025 | 2,00 % | 8 procentenheter | 10,00 % |
| 1 jan–30 jun 2026 | 2,00 % | 8 procentenheter | 10,00 % |
| 1 jul–31 dec 2026 | 2,00 % | 8 procentenheter | 10,00 % |
Som räkneexempel ger en faktura på 20 000 kronor som är 30 dagar försenad en ränta på ungefär 164 kronor, om årsräntan på 10 procent fördelas på 365 dagar. Räntan räknas på det obetalda beloppet för den tid betalningen dröjer.
Vad är förseningsersättningen på 450 kronor?
Enligt 4 a § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. har en säljare rätt till 450 kronor när han har rätt till dröjsmålsränta för en obetald fordran på en vara eller tjänst. Det gäller mellan näringsidkare och mellan en näringsidkare och en myndighet eller annat offentligt organ. Beloppet motsvarar ungefär den minsta ersättning på 40 euro som EU:s betalningsdröjsmålsdirektiv anger, men är uttryckt i kronor för att undvika växelkursosäkerhet.
Rätten till förseningsersättning kan inte avtalas bort utan särskilda skäl. Har säljaren rätt till förseningsersättning är gäldenären enligt 5 § lagen om ersättning för inkassokostnader skyldig att betala ersättning för påminnelse, krav och amorteringsplan bara till den del den sammanlagda ersättningen överstiger förseningsersättningen.
Vilka andra kostnader kan säljaren kräva vid sen betalning?
Lagen om ersättning för inkassokostnader sätter tak för vad en borgenär kan kräva för olika åtgärder. Taken gäller om det inte finns särskilda skäl, och kostnaden måste ha varit skäligen påkallad för att ta till vara borgenärens rätt.
| Åtgärd | Högsta belopp | Villkor |
|---|---|---|
| Förseningsersättning | 450 kr (fast belopp) | Rätt till dröjsmålsränta för obetald fordran på vara eller tjänst |
| Skriftlig betalningspåminnelse | 60 kr | Kräver avtal om ersättning senast när skulden uppstod |
| Inkassokrav | 180 kr | Kravbrev som uppfyller 5 § inkassolagen (1974:182) |
| Amorteringsplan | 170 kr | Fullständig plan framtagen tillsammans med gäldenären |
Kan företag avtala om andra villkor?
Företag får avtala om längre betalningstid om säljaren uttryckligen godkänner det, men säljarens rätt till ränta och förseningsersättning går inte att avtala bort. Orimliga avtalsvillkor kan dessutom jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen.
Säljare som inte vill vänta på betalning kan i stället undersöka factoring och fakturaköp. Vid en tvist om en faktura, eller för bedömning av ett enskilt avtal, bör man vända sig till en jurist. Hur fakturan ska utformas och skickas beskrivs i artikeln om e-faktura.
