Vilka åtgärder ingår i grundskyddet?
MSB:s broschyr Informationssäkerhet för små företag (MSB1304, från november 2018), NCSC:s råd till små och medelstora organisationer och CERT-SE:s rekommendationer pekar åt samma håll. Tabellen sammanfattar de viktigaste åtgärderna.
| Åtgärd | Vad myndigheterna rekommenderar |
|---|---|
| Flerfaktorsinloggning | Aktivera tvåfaktorsinloggning med engångskoder där det erbjuds, särskilt för e-post och molntjänster |
| Säkerhetskopiering | Regelbundna kopior i molntjänst eller på extern hårddisk, gärna på mer än en plats |
| Uppdateringar | Acceptera automatiska uppdateringar och installera säkerhetsuppdateringar direkt |
| Lösenord | Olika, långa lösenord (minst 12 tecken) och gärna en lösenordshanterare |
| Behörigheter | Varje medarbetare har egen inloggning, och kontona dokumenteras |
| Utbildning | Regelbunden påminnelse och utbildning, till exempel DISA |
Hur fungerar flerfaktorsinloggning?
Flerfaktorsinloggning, ofta kallad tvåfaktor, kräver något mer än lösenordet, vanligen en engångskod som skickas via SMS eller skapas i en app. MSB rekommenderar att företaget kontrollerar om e-posttjänsten erbjuder funktionen och använder den. CERT-SE rekommenderar flerfaktorsinloggning för all personal, och för känsliga konton även så kallad nätfiskeresistent MFA.
CERT-SE nämner särskilt att inloggning till e-posttjänster utifrån bör skyddas på detta sätt. Det är en del av hur företag kan skydda sig mot de nätfiskeattacker som beskrivs nedan.
Hur ofta ska företaget göra säkerhetskopiering?
MSB anger att kopior ska göras regelbundet men föreskriver inget intervall. NCSC föreslår att företaget bedömer hur länge verksamheten klarar ett avbrott och nämner som exempel högst 4 timmar, ungefär ett dygn eller ungefär en vecka eller mer. Svaret ger underlag för hur ofta kopiorna behöver uppdateras.
Kopiorna kan lagras i en molntjänst, en extern lagringstjänst eller på en extern hårddisk. MSB rekommenderar att kopian skyddas med ett starkt lösenord, eller att hårddisken kopplas bort direkt efter kopieringen och förvaras inlåst. CERT-SE påpekar att företaget vid ett utpressningsangrepp bör kontrollera att säkerhetskopiorna inte själva har drabbats innan de används.
Varför är uppdateringar viktiga?
Både MSB och NCSC rekommenderar att säkerhetsuppdateringar för datorer, mobiler, program och appar installeras direkt. MSB tillägger att företaget ska se till att automatiska uppdateringar är aktiverade. Mobilappar bör enligt MSB endast hämtas från officiella appbutiker.
Hur känner man igen nätfiske?
CERT-SE rekommenderar att personalen kontrollerar avsändarens e-postadress och inte bara visningsnamnet. Ett meddelande som uppmanar till snabb handling, avviker i språket eller leder till en inloggningssida bör behandlas med försiktighet. Misstänkt nätfiske kan anmälas till polisen, och CERT-SE tar gärna emot exempel.
- Kontakta avsändaren om du är tveksam till varför du blivit kontaktad.
- Avbryt inloggningen direkt och skriv inte in uppgifter om en länk leder till en inloggningssida.
- Rapportera snabbt om någon klickat på en länk eller bilaga, skannat en QR-kod eller lämnat känsliga uppgifter.
- Granska konton efter ett nätfiskeförsök för att säkerställa att de inte missbrukas.
MSB uppmanar också företag att kontrollera fakturor de inte har beställt. Om hur elektroniska fakturor ser ut och skickas, se artikeln om e-faktura för företag.
Hur sätter man behörigheter och skyddar nätverket?
MSB rekommenderar att varje medarbetare har en egen inloggning och att företaget bestämmer och dokumenterar vilka som ska ha konton i olika system. Företaget bör också ha rutiner för hur nya inloggningsuppgifter fås om en dator försvinner. MSB:s broschyr från 2018 rekommenderar dessutom att det trådlösa nätverket krypteras med WPA2, att leverantörens lösenord för att administrera nätverksutrustning byts mot ett starkt lösenord och att gäster får ett separat nätverk som bara ger tillgång till internet.
Hur skyddas företagets e-postdomän?
CERT-SE rekommenderar att SPF aktiveras för alla domäner företaget förvaltar, även domäner som inte skickar e-post. DMARC bör införas först i övervakningsläge, så att företaget får rapporter om hur domänen missbrukas, innan blockering övervägs. Om det går bör inkommande extern e-post som utger sig för att komma från företagets egna adresser blockeras.
Hur kartlägger man vad som behöver skyddas?
NCSC föreslår att företaget sammanställer uppkopplade datorer, mobiler, surfplattor och servrar samt de program och tjänster som är viktigast för verksamheten. Därefter kan företaget ta fram en reservplan, till exempel genom att lagra information på fler än en plats, ta fram manuella rutiner och bestämma vem som hjälper till vid avbrott.
Vad ska företaget göra vid ett pågående angrepp?
CERT-SE:s råd vid utpressningsangrepp är att först ta reda på vad som hänt och vilka system som berörs, och att därefter isolera drabbade enheter eller konton. Organisationen bör aldrig betala lösensumman, eftersom det inte finns några garantier för återställning. Händelsen bör anmälas tidigt till polisen och Integritetsskyddsmyndigheten, och CERT-SE kan kontaktas för råd. Personuppgifter i företagets kommunikation behandlas i artikeln om GDPR och B2B-nyhetsbrev.
Vad kostar IT-säkerhet för ett småföretag?
I de texter från MSB, NCSC och CERT-SE som artikeln bygger på anges inga prisnivåer. Kostnaden beror på vilka system, molntjänster och vilken it-support företaget använder, och offerter från leverantörer får ge ett svar för det enskilda företaget. NCSC rekommenderar att företaget bestämmer vilka åtgärder som ska genomföras under det närmaste året och identifierar var externt stöd behövs.
Avgiftsfritt är bland annat DISA, en digital utbildning med tio avsnitt. Företag som är medelstora eller stora i vissa sektorer kan dessutom omfattas av särskilda krav, se NIS2 och vilka företag som omfattas.
