Vad är cybersäkerhetslagen och när gäller den?

Cybersäkerhetslagen (2025:1506) och cybersäkerhetsförordningen (2025:1507) trädde i kraft den 15 januari 2026. De ersatte den tidigare lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Lagen bygger på EU:s NIS2-direktiv, som antogs i december 2022.

Företag som omfattas kallas verksamhetsutövare. NCSC understryker att varje verksamhet själv bedömer om den omfattas, eftersom myndigheten inte gör sådana bedömningar åt någon.

Hur stort måste ett företag vara för att omfattas?

Lagen gäller verksamhetsutövare som är minst medelstora. Begreppet hänvisar till EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG, och bedömningen görs efter antal anställda, omsättning och balansomslutning. Närstående företag och partnerföretag ska också beaktas, så ett bolag i en koncern kan behöva räkna in koncernens siffror.

StorlekAnställdaOmsättningBalansomslutning
Mikroföretagfärre än 10högst 2 miljoner eurohögst 2 miljoner euro
Litet företagfärre än 50högst 10 miljoner eurohögst 10 miljoner euro
Medelstort företagfärre än 250högst 50 miljoner eurohögst 43 miljoner euro

Gränsen för antal anställda ska underskridas, och därutöver räcker det att antingen omsättningen eller balansomslutningen ligger under taket. Små och mikroföretag omfattas normalt inte, men NCSC påpekar att undantag finns. Siffrorna ovan kommer från EU-kommissionens definition av små och medelstora företag.

Vilka sektorer omfattas av NIS2?

NCSC anger 18 sektorer, vart och ett med delsektorer. Företag som tillhör sektorerna i lagens bilagor 1 och 2 och är minst medelstora omfattas:

  • Energi
  • Transporter
  • Bankverksamhet
  • Finansmarknadsinfrastruktur
  • Hälso- och sjukvård
  • Dricksvatten
  • Avloppsvatten
  • Digital infrastruktur
  • Förvaltning av IKT-tjänster (mellan företag)
  • Offentlig förvaltning
  • Rymden
  • Post- och budtjänster
  • Avfallshantering
  • Tillverkning, produktion och distribution av kemikalier
  • Produktion, bearbetning och distribution av livsmedel
  • Tillverkning (bland annat medicintekniska produkter, datorer, elektronik och optik, elapparatur, maskiner, motorfordon och andra transportmedel)
  • Digitala leverantörer
  • Forskning

Finansiella företag som omfattas av EU-förordningen DORA undantas från lagen. Det gör även verksamhet som rör säkerhetsskydd eller brottsbekämpning.

Vad är skillnaden mellan väsentlig och viktig verksamhetsutövare?

Kategorin styrs av sektor och storlek. Ett medelstort företag i en sektor i bilaga 1 räknas som viktigt, medan ett stort företag i samma sektor räknas som väsentligt. Företag i bilaga 2 som är medelstora eller stora räknas som viktiga.

Skillnaden påverkar tillsynen och påföljderna. Väsentliga verksamhetsutövare granskas planerat, medan tillsynen av viktiga främst sker efter händelser som en incident. De högsta möjliga sanktionsavgifterna är dessutom högre för väsentliga verksamhetsutövare.

Vilka krav ställs på företag som omfattas?

Företaget ska anmäla sin verksamhet. Anmälningar tas emot av NCSC från och med den 1 juli 2026, då cyberverksamheten flyttade dit från Myndigheten för civilt försvar. Föreskriften om anmälan (MCFFS 2026:1) trädde i kraft den 2 februari 2026, och lagen anger att registrering ska ske så snart som möjligt. Ändringar ska anmälas inom 14 dagar.

Föreskrifterna om säkerhetsåtgärder (MCFFS 2026:11) börjar gälla den 1 oktober 2026. Varje verksamhetsutövare ska värdera sin information, bedöma riskerna och införa lämpliga och proportionella organisatoriska, tekniska och fysiska åtgärder. Personer i ledningen ska dessutom genomgå utbildning i säkerhetsåtgärder. Företag som vill se vad grundläggande it-skydd innebär i praktiken kan läsa om it-säkerhet för småföretag.

IncidentrapporteringTidsfrist
Rapport om betydande incidentsenast 24 timmar efter att företaget fått kännedom
Incidentanmälan72 timmar (24 timmar för leverantörer av förtroendetjänster)
Slutrapportinom en månad från anmälan

Vem utövar tillsyn?

Tillsynsmyndighet beror på sektor och anges i cybersäkerhetsförordningen. NCSC vid FRA har det nationella samordningsansvaret.

TillsynsmyndighetExempel på sektorer
EnergimyndighetenEnergi
TransportstyrelsenTransport, tillverkning av motorfordon och andra transportmedel
FinansinspektionenBankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur
LivsmedelsverketDricksvatten, avloppsvatten, livsmedel
Post- och telestyrelsenDigital infrastruktur, digitala leverantörer, IKT-tjänster mellan företag, post
Länsstyrelserna i sex länAvfall, kemikalier, tillverkning av datorer, elektronik och maskiner, offentlig förvaltning

Vilka sanktioner riskerar ett företag?

Sanktionsavgiften är lägst 5 000 kronor. För väsentliga verksamhetsutövare är taket det högsta av 2 procent av den globala årsomsättningen och motsvarande 10 miljoner euro. För viktiga verksamhetsutövare är taket det högsta av 1,4 procent och motsvarande 7 miljoner euro.

Tillsynsmyndigheten kan också förelägga företaget att åtgärda brister, och föreläggandet får förenas med vite. Om ett föreläggande inte har följts, överträdelsen varit allvarlig och en person i ledningen har orsakat den uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, kan en domstol på ansökan av tillsynsmyndigheten förbjuda personen att ha en ledningsfunktion i en väsentlig verksamhetsutövare i ett till tre år. Mer om styrelsens ansvar i allmänhet finns i artikeln om personligt betalningsansvar för aktiebolagets styrelse.

Påverkas företag som inte omfattas?

Lagen gäller bara de som uppfyller kraven på sektor och storlek. NCSC skriver dock att även organisationer utanför lagen kan ha nytta av att se över kraven, bland annat om de levererar till verksamheter som omfattas. Andra EU-regler som riktar sig till medelstora och stora företag, som hållbarhetsrapportering, beskrivs i artikeln om CSRD och vilka företag som omfattas.