Har man personligt ansvar för aktiebolagets skulder?
I ett aktiebolag har aktieägarna inget personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Om aktiekapitalet anges i kronor ska det uppgå till minst 25 000 kronor (1 kap. 5 §).
Undantagen gäller i första hand styrelsens ledamöter och andra som företräder bolaget. En jämförelse med andra företagsformer finns i artikeln om enskild firma eller aktiebolag.
När måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning?
Styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning, som bolagets revisor ska granska, när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet (25 kap. 13 §). För ett bolag med 25 000 kronor i aktiekapital är gränsen alltså 12 500 kronor i eget kapital. Skyldigheten finns också när en utmätning har visat att bolaget saknar tillgångar för att betala skulden.
Kontrollbalansräkningen upprättas enligt årsredovisningslagen, men tillgångar får tas upp till ett högre värde och skulder till ett lägre om det följer god redovisningssed, och tillgångar får värderas till nettoförsäljningsvärdet (14 §). Den ska undertecknas av styrelsen. Bokföringen och bokslutet som ligger till grund beskrivs i artikeln om årsredovisning för små aktiebolag.
| Steg | Vad som gäller | Lagrum 25 kap. ABL |
|---|---|---|
| 1 | Kontrollbalansräkning upprättas genast och granskas av revisor | 13 § |
| 2 | Första kontrollstämman kallas snarast möjligt om eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet | 15 § |
| 3 | Andra kontrollstämman hålls inom åtta månader från den första, med ny kontrollbalansräkning | 16 § |
| 4 | Om kapitalet inte är återställt ansöker styrelsen om likvidation hos tingsrätten inom två veckor från den andra kontrollstämman | 17 § |
Tvångslikvidation beslutas inte om det under handläggningen visas att en granskad kontrollbalansräkning, framlagd på bolagsstämma, utvisar eget kapital som motsvarar minst det registrerade aktiekapitalet (17 §).
När blir styrelsen personligt ansvarig vid kapitalbrist?
Om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla första kontrollstämman eller ansöka om likvidation svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget så länge underlåtenheten består (25 kap. 18 §). Solidariskt betyder att en borgenär kan kräva hela beloppet av en enskild ledamot. Även den som med vetskap om underlåtenheten handlar på bolagets vägnar kan bli ansvarig.
Ansvaret gäller inte den som visar att han eller hon inte varit försumlig. Bevisbördan för det ligger alltså på ledamoten. I Högsta domstolens dom T 7701-22 (28 december 2023) prövades först om de objektiva förutsättningarna var uppfyllda, där borgenären har bevisbördan men viss bevislättnad, och därefter om ledamöterna kunde visa att de inte varit försumliga. Domstolen godtog inte spekulativa och alltför optimistiska antaganden om framtida försäljningspriser vid värderingen av varulagret, och vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet fick bara kostnader som direkt kan hänföras till försäljningen dras av.
Ansvaret omfattar inte skulder som uppkommer efter att ansökan om likvidation gjorts, en granskad kontrollbalansräkning som visar återställt kapital lagts fram på stämma, eller ett beslut om likvidation fattats (20 §). En talan om ansvaret måste väckas inom tre år från att förpliktelsen uppkom eller inom ett år från att den senast skulle ha fullgjorts (20 a §). Enligt 25 kap. kan en aktieägare bli ansvarig om han eller hon med vetskap om likvidationsskyldigheten deltar i ett beslut att fortsätta verksamheten (19 §).
När kan styrelsen bli ansvarig för bolagets skatteskulder?
Företrädaransvaret regleras i 59 kap. skatteförfarandelagen. En företrädare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift är tillsammans med bolaget skyldig att betala den (13 §). Detsamma gäller om skatteavdrag inte gjorts med rätt belopp eller anmälan om F-skatt inte gjorts (12 §) eller om oriktiga uppgifter lett till att för mycket moms eller punktskatt tillgodoräknats eller betalats ut (14 §). Moms och periodisering behandlas i artikeln om momsdeklaration för företag.
För ett aktiebolag är det i första hand styrelseledamöterna som avses, men Skatteverket anger att även den som faktiskt haft bestämmande inflytande kan omfattas. Det är förvaltningsrätten som beslutar om ansvaret, på ansökan av Skatteverket (16 §). Att inte betala räknas enligt Skatteverket aldrig som uppsåtligt eller grovt oaktsamt om företrädaren senast på förfallodagen har vidtagit åtgärder, till exempel ansökt om konkurs eller företagsrekonstruktion.
Kan man bli befriad eller få rådrum?
Ja. Om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig ska denne helt eller delvis befrias. Särskilt beaktas om företrädaren saknat ägarintresse och bestämmande inflytande, vidtagit verksamma åtgärder för att begränsa skadan, har varaktigt nedsatt betalningsförmåga eller om betalningsskyldigheten inte står i rimlig proportion till försummelsen (59 kap. 15 §).
Reglerna har kompletterats med rådrum för företrädare som kan bli betalningsskyldiga för obetald skatt eller avgift enligt 13 §. Rådrum är en tidsfrist på två månader från den ursprungliga betalningstidpunkten (59 kap. 15 a §, lag 2026:561, som trädde i kraft den 30 juni 2026). Skatteverket beviljar rådrum om det inte finns särskilda skäl mot, till exempel tidigare beviljat rådrum, bristande redovisning i inte obetydlig utsträckning eller obetalda skatter om ett halvt prisbasbelopp utöver dem ansökan avser. Ansökan görs digitalt och varje företrädare ansöker för sig. Rådrum ändrar inte bolagets betalningsskyldighet.
Finns det andra former av personligt ansvar?
Ja. En styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget i sitt uppdrag ska ersätta skadan. Samma gäller skada som tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen (29 kap. 1 §). Inbördes frågor mellan ägarna kan regleras i ett aktieägaravtal, som binder dem som undertecknat men inte bolaget.
