Vad är ett aktieägaravtal och måste man ha ett?
FAR beskriver aktieägaravtalet som ett avtal mellan aktieägarna om styrning, finansiering, upplösning och andra relationer mellan ägarna. Det kallas ibland konsortialavtal, delägaravtal eller kompanjonavtal. Det är särskilt vanligt i bolag där två ägare har hälften var, eftersom avtalet då kan ange hur samarbetet avslutas om ägarna blir osams.
Aktiebolagslagen innehåller inget krav på aktieägaravtal. Lagen är allmänt hållen och inte skriven för små bolag med få ägare, vilket är skälet till att många ändå skriver ett. Vid start av aktiebolag brukar frågan väckas först när det finns mer än en delägare.
Vad skiljer ett aktieägaravtal från bolagsordningen?
Bolagsordningen är bolagets grundläggande regler och måste finnas. Aktieägaravtalet är ett vanligt avtal mellan ägarna. Skillnaden har praktisk betydelse eftersom vissa regler om aktieöverlåtelser enligt aktiebolagslagen bara får tas in i bolagsordningen.
| Fråga | Bolagsordning | Aktieägaravtal |
|---|---|---|
| Vem binds | Bolaget och aktieägarna | Bara de aktieägare som undertecknat |
| Hembud och förköp som lagen reglerar | Förbehåll får tas in i bolagsordningen (4 kap. 18 och 27 §§ aktiebolagslagen) | Kan avtalas, men gäller bara mellan parterna |
| Ändring | Stämmobeslut med minst två tredjedelar av avgivna röster och företrädda aktier (7 kap. 42 §), om inte annat gäller | Enligt vad parterna avtalat |
Vad ska ett aktieägaravtal innehålla?
FAR nämner bland annat följande punkter som vanligt innehåll i ett aktieägaravtal. Avtalet kan vara kort och inriktat på de känsliga frågorna, eftersom aktiebolagslagen ofta fungerar som en rimlig kompromiss i övrigt.
- bolagets säte och verksamhet samt bolagets organ och befattningshavare
- beslutsfattande i styrelsen och på bolagsstämman, till exempel krav på enighet i vissa frågor eller utslagsröst
- aktieägarnas arbetsuppgifter och ansvar, kapitaltillskott och sekretess
- konkurrerande verksamhet och förbud mot att värva personal
- begränsningar av och regler för överlåtelse av aktier
- inlösen vid bodelning och arv samt vid aktieägares obestånd, sjukdom eller dödsfall
- avtalsbrott och sanktioner
Hur fungerar hembud och förköp?
Båda reglerna styr vem som får bli ny ägare. Ett förköpsförbehåll i bolagsordningen innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (4 kap. 18 §, för bolag som inte är avstämningsbolag). Ett hembudsförbehåll innebär att någon har rätt att lösa en aktie som redan har övergått till en ny ägare (4 kap. 27 §).
Ett sådant förbehåll i bolagsordningen måste ange bland annat vilka som har rätt att köpa, villkoren och tiden för att framställa anspråk, som ska vara minst en och högst två månader (4 kap. 19 och 28 §§). Anges inget pris ska det motsvara vad som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Ett samtyckesförbehåll är en tredje variant där bolaget måste godkänna överlåtelsen, och en överlåtelse i strid med ett sådant förbehåll är ogiltig (4 kap. 17 §). Motsvarande klausuler i ett aktieägaravtal binder bara dem som skrivit under.
Vad är drag along och tag along?
Begreppen finns inte i aktiebolagslagen utan är avtalsvillkor. Drag along betyder att en ägare som säljer sina aktier kan kräva att övriga ägare säljer på samma villkor. Tag along betyder att övriga ägare har rätt att följa med och sälja på samma villkor när en ägare säljer.
Lagen har en egen regel för stora ägare: den som äger mer än nio tiondelar av aktierna har rätt att lösa in resterande aktier (22 kap. 1 §). En drag along-klausul kan vara aktuell när en köpare vill ha hela bolaget men säljarna tillsammans inte äger mer än nio tiondelar.
Hur regleras vinstutdelning?
Bolagsstämman beslutar om vinstutdelning (18 kap. 1 §), och beslut fattas normalt med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst om bolagsordningen inte säger annat (7 kap. 40 §). Ägare till minst en tiondel av aktierna kan begära att årsstämman beslutar om utdelning av hälften av årets vinst efter vissa avdrag, men stämman är inte skyldig att besluta om högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital (18 kap. 11 §).
Ett aktieägaravtal kan komplettera detta, till exempel genom att ägarna avtalar hur stor del av vinsten som ska delas ut. Ett sådant åtagande gäller mellan ägarna men inte mot bolaget.
Går det att ha konkurrensklausul i ett aktieägaravtal?
Ja, konkurrerande verksamhet är ett vanligt ämne i aktieägaravtal enligt FAR. Ett avtalsvillkor som är oskäligt kan dock jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen, med särskild hänsyn till den som står i underlägsen ställning.
Hur löser man tvister i ett aktieägaravtal?
Parterna kan avtala om att framtida tvister ska avgöras av skiljemän i stället för av allmän domstol (1 § lagen om skiljeförfarande). Det gäller tvister i frågor som parterna kan förlikas om. Hur en tvist ska hanteras bör framgå av avtalet, tillsammans med sanktioner vid avtalsbrott. Ägare som också sitter i styrelsen har dessutom ansvar enligt aktiebolagslagen, vilket beskrivs i artikeln om personligt betalningsansvar i aktiebolag.
Vad kostar ett aktieägaravtal?
Det finns ingen officiell prislista eller fast taxa, och vi har inte kunnat belägga något belopp från en oberoende källa. Kostnaden varierar med hur många ägare som är med, hur många frågor som regleras och om avtalet bygger på en mall eller skrivs från grunden av en jurist. Det säkraste sättet att få en siffra är att be om offert från en advokat eller affärsjurist och jämföra vad som ingår.
Avtalet kan också behöva sägas upp eller ändras senare. Regler för uppsägning av avtal mellan företag finns i artikeln om att säga upp avtal mellan företag.
