Vilken uppsägningstid gäller om avtalet inte säger något?
Saknas uppsägningstid i ett avtal på obestämd tid, bör den som säger upp enligt Högsta domstolen iaktta en skälig uppsägningstid, om annat inte är avtalat (NJA 2009 s. 672). Vad som är skäligt avgörs i det enskilda fallet. Domstolen har pekat på hur länge avtalet varat, gjorda investeringar, hur lång tid det tar att hitta ett alternativ och handelsbruk.
På det icke lagreglerade återförsäljarområdet gäller enligt HD ingen fixerad minimitid knuten till avtalstidens längd, utan skälighetsbedömningen är friare. I NJA 2009 s. 672 ansågs tre månader skäligt för ett muntligt återförsäljaravtal. I NJA 2018 s. 19 (T 85-17), där avtalet hade löpt i 22 år, uttalade domstolen att utgångspunkten för långvariga återförsäljaravtal utan villkor om uppsägningstid bör vara att återförsäljaren vid uppsägning från leverantören har rätt till sex månader. Domstolen lämnade öppet att handelsbruk eller ett begränsat skyddsbehov kan ge en annan tid och att särpräglade fall kan kräva längre tid. Båda avgörandena gäller återförsäljare, men domstolarna hämtar vägledning från lagreglerade, jämförbara avtal.
| Avtal | Uppsägningstid | Källa |
|---|---|---|
| Handelsagent, avtal på obestämd tid | En månad första året, förlängs med en månad per påbörjat år till högst sex månader | 24 § lagen (1991:351) om handelsagentur |
| Varaktigt kommissionsavtal på obestämd tid | En månad första året, förlängs med en månad per påbörjat år till högst sex månader | 33 § kommissionslagen (2009:865) |
| Bolagsavtal i enkelt bolag | Bolaget träder i likvidation sex månader efter en bolagsmans uppsägning, om inte annan uppsägningstid avtalats | 2 kap. 24 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, som HD hänvisar till i NJA 2018 s. 19 |
| Långvarigt återförsäljaravtal utan uppsägningsvillkor | Utgångspunkt sex månader vid leverantörens uppsägning | NJA 2018 s. 19 |
Har parterna avtalat en uppsägningstid som är oskälig kan villkoret jämkas enligt 36 § avtalslagen. Lokalhyresavtal följer egna regler i jordabalken, som beskrivs i artikeln om besittningsskydd vid lokalhyra.
Kan man säga upp ett avtal som gäller för bestämd tid?
Ett avtal som ingåtts för viss tid löper som utgångspunkt till avtalstidens slut. Handelsagenturlagen visar principen: avtalet upphör vid tidens utgång, och fortsätter parterna därefter räknas det som ett avtal utan bestämd tid (25 §).
Många avtal har en förlängningsklausul. Enligt standardavtalet EÅ 04 för ensamåterförsäljning, som Högsta domstolen refererar i NJA 2018 s. 19, gäller avtalet i två år och löper därefter vidare ett år i sänder med sex månaders uppsägningstid, om det inte sägs upp sex månader före avtalstidens slut. Hur klausulen är utformad i det egna avtalet avgör när uppsägningen måste ske.
När får man häva ett avtal i förtid?
Hävning innebär att avtalet bryts på grund av motpartens avtalsbrott. Köplagen, som gäller köp av lös egendom, kräver att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för den som häver och att motparten insåg eller borde ha insett detta (till exempel 25 och 39 §§). Säljaren får häva vid köparens dröjsmål med betalning om dröjsmålet är ett väsentligt avtalsbrott (54 §).
För andra avtalstyper saknas ofta särskild lagstiftning. För ensamåterförsäljaravtal, som inte är lagreglerade, konstaterade Högsta domstolen att det saknas direkt tillämpliga bestämmelser om påföljder vid obefogad uppsägning eller hävning. Domstolen hänvisade till allmänna kontraktsrättsliga principer och i vissa fall analog tillämpning av lagreglerade avtal (T 128-06). Handelsagenturlagen medger omedelbar uppsägning vid väsentligt avtalsbrott eller om det annars finns en viktig grund, men den som vill säga upp i förtid ska göra det utan oskäligt uppehåll (26 §). Frågor om utebliven betalning mellan företag behandlas i artikeln om betalningsvillkor och dröjsmålsränta.
Vad är skillnaden mellan uppsägning och hävning?
| Skillnad | Uppsägning | Hävning |
|---|---|---|
| Förutsättning | Avtal utan bestämd tid, eller uppsägningsklausul | Väsentligt avtalsbrott eller annan avtalad hävningsgrund |
| Verkan | Avtalet gäller under uppsägningstiden | Avtalet upphör genom hävningen och parternas prestationer ska återgå |
| Avtalsbrott krävs | Nej | Ja |
| Meddelandet | Uppsägning enligt avtalet | Hävningsförklaring som tydligt visar att hävning sker |
Under uppsägningstiden fortsätter avtalet som huvudregel att gälla med oförändrade villkor, om inget annat avtalats. I NJA 2018 s. 19 ansågs leverantörens nya villkor under uppsägningstiden vara ett avtalsbrott, och leverantören dömdes att betala 327 000 kronor i skadestånd för försäljningsbortfall under uppsägningstiden. Samma dom avslog återförsäljarens krav på avgångsvederlag och uttalade att en analog tillämpning av handelsagenturlagens regler om avgångsvederlag bara kan komma i fråga när återförsäljarens skyddsbehov är särskilt starkt.
Måste en uppsägning vara skriftlig?
Avtalslagen innehåller ingen allmän bestämmelse om att ett avtal mellan företag måste sägas upp skriftligt. Avtalet kan dock själv föreskriva en form, och särskilda lagar kan ställa krav, till exempel för hyresavtal (12 kap. 8 § jordabalken). Båda avgörandena om skälig uppsägningstid gällde muntliga avtal.
För hävning finns tydligare krav. I ett mål om fastighetsköp uttalade Högsta domstolen att det är en allmän rättsprincip inom kontraktsrätten att den som vill häva ett avtal måste lämna en hävningsförklaring, som normalt ska vara uttrycklig och så tydlig att motparten förstår att prestationerna ska återgå (T 1305-19). Det räcker inte att påstå att avtalsbrott föreligger eller att hävning kan komma att ske. Säljarens hävningsförklaring vid köparens dröjsmål skickas enligt köplagen på mottagarens risk, om den skickats på ett ändamålsenligt sätt.
Enligt Högsta domstolen följer av allmänna kontraktsrättsliga principer att en part som vill göra gällande påföljder för avtalsbrott inte kan förhålla sig passiv. I ett mål om en obefogad uppsägning av ett återförsäljaravtal ansåg domstolen att en neutral reklamation som klart visade att uppsägningen inte accepterades var en tillräcklig varning för att behålla rätten till skadestånd (T 128-06).
