Ett klimatbokslut fungerar som ett bokslut för koldioxid. I stället för kronor summerar det hur många ton koldioxidekvivalenter verksamheten orsakat under ett år. Resultatet kan sedan jämföras mellan år, ligga till grund för mål och lämnas till kunder, banker eller upphandlare som frågar.
Vad är ett klimatbokslut?
Klimatbokslut görs i praktiken enligt GHG-protokollet, en internationell standard som tagits fram av World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development. Naturvårdsverket anger att protokollets Corporate Standard är fritt tillgänglig. Resultatet redovisas i koldioxidekvivalenter, där flera växthusgaser räknas om till koldioxid. Protokollets Corporate Standard, utgåvan från 2004, omfattar de sex gaser som anges i Kyotoprotokollet: koldioxid, metan, lustgas, HFC, PFC och svavelhexafluorid.
Siffran blir mest användbar om du gör bokslutet varje år med samma avgränsningar. Då syns om utsläppen går upp eller ned. Byter du metod eller gräns mellan åren går jämförelsen förlorad.
Vad betyder scope 1, 2 och 3?
| Scope | Vad det omfattar | Exempel |
|---|---|---|
| Scope 1 | Direkta utsläpp från egen verksamhet | Bränsle i egna eller kontrollerade fordon, förbränning, läckage av köldmedia |
| Scope 2 | Indirekta utsläpp från inköpt energi | El, fjärrvärme, fjärrkyla |
| Scope 3 | Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan | Inköpta material och varor, affärsresor, avfall, användning av sålda produkter |
Scope 3 är uppdelat i 15 kategorier, där de åtta första ligger uppströms och de sju sista nedströms. Enligt GHG-protokollets Corporate Standard är scope 3 frivilligt, men det blir obligatoriskt om man även följer protokollets särskilda scope 3-standard. Scope 2 kan redovisas på två sätt: platsbaserat, med genomsnittligt elmix för ett område, och marknadsbaserat, med utsläppsfaktorn för den el du faktiskt köper. Naturvårdsverket beskriver båda metoderna.
Hur gör man ett klimatbokslut steg för steg?
- Bestäm gränserna. Välj vilka bolag och verksamheter som ingår, till exempel efter operativ kontroll, och skriv ner valet.
- Välj basår och period. Ett normalt år är bäst som jämförelse.
- Samla in data. Börja med bränsleförbrukning, el och värme från fakturor, och komplettera med inköp och resor.
- Räkna om till koldioxidekvivalenter. För bränsle gäller bränslemängd gånger värmevärde gånger utsläppsfaktor. Faktorer finns bland annat från IVL för Naturvårdsverket och i GHG-protokollets verktyg.
- Bedöm vad som är väsentligt. Räkna först de största posterna och motivera det du lämnar utanför.
- Dokumentera metoden så att någon annan kan upprepa beräkningen nästa år.
I praktiken kombineras ofta uppmätta data, till exempel förbrukning av bränsle och el, med utgiftsbaserade uppskattningar för inköp. Det är ett vanligt arbetssätt enligt den guide för klimatbokslut som lärosätenas klimatnätverk tagit fram. El och värme hör till scope 2, så elräkningen är en bra ingång. Läs om kostnaderna i elpris för företag 2026.
Varför kräver kunder klimatbokslut?
Större företag som omfattas av EU:s regler om hållbarhetsrapportering kan behöva uppgifter från sina leverantörer, till exempel för utsläpp i värdekedjan. Efter omnibus-förändringarna får företag med högst 1 000 anställda dock avböja krav på uppgifter utöver de frivilliga standarderna. Vilka som omfattas beskrivs i artikeln om CSRD och vilka företag som omfattas.
EU-kommissionen rekommenderade den 30 juli 2025 en frivillig standard för icke-börsnoterade små och medelstora företag, VSME. Dess basmodul innehåller energianvändning i megawattimmar och bruttoutsläpp i ton koldioxidekvivalenter för scope 1 och platsbaserad scope 2, samt utsläpp i förhållande till omsättning. Scope 3 ingår inte i basmodulen och är valfritt i den utökade modulen. Ett klimatbokslut som täcker scope 1 och platsbaserad scope 2 ger alltså i huvudsak de utsläppsuppgifter som basmodulen efterfrågar.
Vad kostar ett klimatbokslut?
Det finns inga belagda prisuppgifter från myndigheter, och därför redovisas inga belopp här. Kostnaden beror på företagets storlek, hur många verksamheter och inköpsslag som ska räknas och om du anlitar en konsult. GHG-protokollet är fritt tillgängligt, så en del av arbetet kan göras internt, och då består kostnaden främst av arbetstid.
Anlitar du en konsult anger Naturvårdsverket att leveransen bör innehålla en rapport och en metodbeskrivning som gör att beräkningarna kan upprepas. Be om offert med tydlig avgränsning av vad som ingår. Vill du ha en extern granskning av siffrorna finns standarden ISO 14064-3 för verifiering. Ett företag med många fordon kan också läsa om elbil som tjänstebil, eftersom egna fordon räknas till scope 1.
